Jag har inte läst någonting av Christine Falkenland förut men när jag under ett samtal med en kompis nämnde att jag hade lust att läsa den så fick jag hans exemplar. Jag visste inte egentligen särskilt mycket om boken vid tillfället men mindes att jag hade hört mycket om den tidigare.
Vinterträdgården handlar om Laura som börjar närma sig 40, arbetar som dagisfröken och bor i sin pappas källare. Hon har alltid med sig känslan av att aldrig ha varit älskad av sin mor, som dog i bröstcancer när hon var i Lauras ålder vilket har lämnat en otrolig rädsla hos Laura. Hon bestämmer sig för att börja på en skrivarkurs för att följa sina gamla drömmar om författarskapet och de vackra dikter som hon skriver där värvs in i romanen. När hon möter, Sharzad - en av mammorna på dagiset, blir hon våldsamt förälskad. Sharzad är inte bara kvinna utan hon är även mycket yngre och gift, vilket innebär stora hinder för Lauras kärlek.
Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Jag är inte helt övertygad om att den är fantastiskt bra men den var annorlunda. Under hela läsningen undrade jag vad som skulle hända sedan och hur det skulle sluta, samtidigt som några av bokens beskrivningar nästan blev för mycket. Några av de otroligt poetiska beskrivningarna om sex fick mig nästan att rodna, vilket jag tyckte var extremt uppfriskande. Jag hade roligt när jag läste den här boken och jag tar gärna emot tips på liknande böcker.
Mitt eget exemplar av boken har fått vandra vidare till näste läsare, eftersom jag gav den vidare till en kompis som jag misstänker kommer tycka om den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar