tisdag 8 juli 2014

The Secret Garden




Det finns vissa böcker som man har sett så många gånger, en sån som finns precis överallt men som nästan alltid har olika bokomslag. En av dessa är The Secret Garden. Jag tycker om att läsa klassiker helt utan att veta vad de handlar om och för mig var The Secret Garden en sådan bok. Jag har sett den så många gånger - i så olika utgåvor att jag inte alls fått någon uppfattning av boken. Mitt exemplar köpte jag på en reahylla för några tior för något år sedan och den har stått på hyllan och väntat in rätt tillfälle. För mig blev det en mer spännande läsning av att jag inte visste något alls om boken men jag tror inte att jag kommer att förstöra för någon annan genom att berätta lite om handlingen. 

Boken utspelar sig i starten i Indien där Mary bor med sin familj. Hon är bortskämd och blir uppassad av tjänstefolk dygnet om. Sina föräldrar träffar hon nästan aldrig och därför blir hon inte heller särskilt upprörd när de och största delen av hushållet dör av kolera. Istället blir Mary skickad till sin uncle (morbror/farbror) i England. Hon får veta direkt att han absolut inte vill träffa henne och att hon därför ska hålla sig till sin del av det hundra rum stora huset. Hon spenderar sina dagar i trädgården för att växa till sig och bli stark i den friska luften från heden. Direkt när hon anländer till Misselthwaite Manor får hon höra talas om att hennes uncle Mr. Craven inte alltid varit den tjurige enstöring han är nu. Det hände för tio år sedan när hans vackra fru dog och den dagen låste han hennes trädgård, begravde nyckeln och stängde in sig på sitt kontor. Mary blir som besatt av tanken på den hemliga och låsta delen av trädgården och bestämmer sig för att hitta den, hon fantiserar om vilka olika fantastiska växter som kan finnas där inne.

När jag var på barbeque hos min pappas grannar och vi pratade om läsning berättade en av kvinnorna om sina favoritböcker som barn och nämnde då The Secret Garden. Det var roligt att kunna säga att den läser jag just nu! Hon sa att hon hade läst den flera gånger som barn och verkligen älskat den och det verkar vara just en sådan bok som man verkligen älskar som barn och det kan jag förstå. Den har inte riktigt samma magi när jag läser den som vuxen eftersom den har en ganska långsam handling men det är en bra bok och jag är glad över att ha läst den.

I årets bokyatzy (läs mer här) har jag valt att lägga den som klassiker under Genresommar och ligger kvar på 3 poäng.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar